Hmm...

Vad gör man om man snart är 22 år, och inte har absolut någon aning om vad man vill göra?

Och om man skulle veta vad man ville, inte hade möjligheten att göra det?

Fan va livet är svårt ändå, redan när man går i 8e klass och är 15 år ska man börja tänka på vad man vill göra RESTEN av livet?!?

Det är ju bara föööör sjukligt.

Och här sitter jag snart 22 år och nästan 7 år senare och vet fortfarande inte vad jag vill.

Vill jag bo i Göteborg, Stockholm eller någon annan storstad i sverige?

Eller borde jag ta mitt pick och pack och sticka igen?

Bara lämna allt här hemma för nya äventyr, det är egentligen det man borde göra när man är i min ålder. Men vad är det då som håller mig kvar?

Rädd för att göra något nytt kanske, eller vad vet jag, kanske skulle sakna familj och vänner? Men dom finns ju alltid kvar när jag kommer hem igen.

En lång utlandsresa i värmen typ Australien och luffa runt i Asien är något jag måste göra i mitt liv.

USA hade inte varit helt fel heller, eller varför inte alla platser på hela jorden, varför inte bli en backpacker på heltid? Jag har svaret PENGAR!

Varför ska man gå runt och vara så jävla fattig hela tiden, och varför slita sönder hela kroppen på sitt jobb utan att få mycket för det?

Jag var nyligen ute och hämtade posten hos mamma & pappa, ett brev från länsförsäkringar!!Helvetet tänkte jag. 1500:- till ska jag kasta upp. Jag orkar inte inte ha pengar mer skjut mig.

Som sagt livet är allt bra konstigt, jobbigt och svårt har alltid varit så och kommer alltid vara så.

Lern to ove it!

Jag är redo att ta steget ut i världen och möta nya äventyr.