Efter 4 dagars ledighet vill jag inte direkt påstå att jag vill tillbaka till jobbet. Det är cirkus 8 veckor kvar till min goa semester börjar, och 8 veckor i detta vädret känns som en hel evighet.

Det är sjukt fint väder och jag har redan vart ute på en go morgon promenad, helt vindstilla och inte ett enda moln på himlen, det kan nästan inte blir bättre.

"If I could offer you only one tip for the future, sunscreen would be it"

"Enjoy the power and beauty of your youth, oh nevermind, you will not understand the power and beauty of your youth until they have faded. But trust me, in 20 years you’ll look back at photos of yourself and recall in a way you can’t grasp now how much possibility lay before you and how fabulous you really looked….You’re not as fat as you imagine. Don’t worry about the future, or worry, but know that worrying is as effective as trying to solve an algebra equation by chewing bubblegum"

Jag älskar texten.

Börjar jobba om 2 timmar, vill inte, orkar inte, känner inte för det, det suger hårt!!!!

kvällspromenix

Jag har hittat min nya favoritsyssla, promenera..

Helst själv med sjukt hög musik från ipoden i öronen..

Det får mer än gärna vara mörkt och jag ska vara helt ensam ute i natten!

Det är okej med andra, men bättre själv, man får välja sin takt själv, man får välja musik själv, man får tänka själv..

Kan precis hem från en kvällspromenad och det var det skönaste jag ahr gjort på riktigt länge, ville inte riktigt gå hem faktiskt, men sen måste man ju tänka på att det är en dag imorgon också, även om sängen inte lockar för fem öre idag heller!(?)

Efter en vecka med snitt 3 timmars sömn per natt, börjar jag ju undra om det är så det ska vara. Men jag kör på det, de går ju fan inte att sova ordentligt.

Idag går ALL min kärlek till min underbara familj och hanniepan....

jag tänker..

..sova hela veckan lång, är urtrött......

söndag,,,

Här är första filmen på mig i en rondat-flickis-salto UTAN något skydd på foten, AHA jag kan ändå! Fick dock ont efter haha, var på tok för längesen jag tränade gymnastik nu, saknar det helt klart. Gillar det mer än ALLT annat.

Idag är min sista lediga dag, booooring.. Genrp med tjejerna sen dock det blir najs...Ute hos min käre moder nu, för det är ju trots allt mors dag idag! Hon är den bästaste mamman..

Bananinsar...

Jag gillar inte den där känslan, inte för att jag inte vill ha den utan för att jag inte vet vad det är, varför det händer, hur det blir så, för det inte händer mig och hur det slutar. För i de flesta fall så slutar det alltid fel, iallafall när jag är inblandad. Men "vilt vågat hälften vunnet" eller hur var det Hanna.
Igår satt jag och Hannorna på condeco och snackade in i all onädlighet, ni är bra, ni får mig på bra och får mig på mgoda tankar, jag gillar er så mycket att det inte ens går att beskriva.

Det var en jobbig natt, börjat sova sjukt dåligt igen, tankar som bara flyger runt och runt och runt om och om igen i mitt jävla frreakade huvud...Nu ska jag snart gå och hoppa på kvinnan som legat och snarkat i mitt öra hela natten lång, och dra henne ut i solen en stund innan vi beger oss till träningshallen i några timmar...

Vad händer då idag?

Fredag gött

Ledighet kan vara det bästa som finns, kanske inte för länge då men några dagar sådär.. helt underbart.

Min andra ledig dag i rad är idag det är första ggn på en må¨nad jag har två dagar ledigt i rad, äntligen kan man känna lite att man kan andas!
Idag blir en skön slapp dag förövrigt.
Ska nog dra en sväng förbi systeryster och sötaste tjejen Thea om en stund, hänga där lite leka lite osv.. Senare blir det myskväll med usm tjejorna borta i Linné, så det blir tagga tagga tagga :)
1 vecka kvar till USM nu can't wait..

ut i solen NÅ

Hmm...

Vad gör man om man snart är 22 år, och inte har absolut någon aning om vad man vill göra?

Och om man skulle veta vad man ville, inte hade möjligheten att göra det?

Fan va livet är svårt ändå, redan när man går i 8e klass och är 15 år ska man börja tänka på vad man vill göra RESTEN av livet?!?

Det är ju bara föööör sjukligt.

Och här sitter jag snart 22 år och nästan 7 år senare och vet fortfarande inte vad jag vill.

Vill jag bo i Göteborg, Stockholm eller någon annan storstad i sverige?

Eller borde jag ta mitt pick och pack och sticka igen?

Bara lämna allt här hemma för nya äventyr, det är egentligen det man borde göra när man är i min ålder. Men vad är det då som håller mig kvar?

Rädd för att göra något nytt kanske, eller vad vet jag, kanske skulle sakna familj och vänner? Men dom finns ju alltid kvar när jag kommer hem igen.

En lång utlandsresa i värmen typ Australien och luffa runt i Asien är något jag måste göra i mitt liv.

USA hade inte varit helt fel heller, eller varför inte alla platser på hela jorden, varför inte bli en backpacker på heltid? Jag har svaret PENGAR!

Varför ska man gå runt och vara så jävla fattig hela tiden, och varför slita sönder hela kroppen på sitt jobb utan att få mycket för det?

Jag var nyligen ute och hämtade posten hos mamma & pappa, ett brev från länsförsäkringar!!Helvetet tänkte jag. 1500:- till ska jag kasta upp. Jag orkar inte inte ha pengar mer skjut mig.

Som sagt livet är allt bra konstigt, jobbigt och svårt har alltid varit så och kommer alltid vara så.

Lern to ove it!

Jag är redo att ta steget ut i världen och möta nya äventyr.